97
Inlägg 97... jag har skrivit en del alltså. 97 inlägg var mer än jag trodde, fast å andra sidan hade väl missy över hundra nyligen så jag ligger ändå efter. Helgen var sådär. Den började med en fredag fylld av aktivitet, ja, åtminstone efter jobbet. Kom till Söndermarken och blev mött av The Cage vid biblioteket. Vi begav oss till konstutställning av gammal homie som numera nästan bor granne med mig. Det var otroligt kul att se.
Fika på Johanssons var nästa anhalt, vi fick "vårt bord" och jag kunde lugnt sitta och känna mig som hemma igen för första gången på hela sommaren. Kändes bra att få hänga lite med Cage, det är alldeles för sällan nu för tiden. Sen cyklade jag vidare till fröken A och lilla bebisen. Bebisen är så söt så jag blir alldeles varm och det verkar som om hon är väldigt snäll mot sin mamma. Önskar att vi bodde lite närmare varandra så att jag skulle kunna titta in var och varannan dag.
Ett snabbt stopp hos Morfar Ginko och E. Blev bjuden på vin och tittade på hur fint de fått det hemma efter flytten. Min pappa kallade min morfar för Morfar Ginko ibland när jag var liten. "Nu ska vi hem till Morfar Ginko", kunde han säga. Nu har det ju öppnat en krog vid Mariatorget som heter Morfar Ginko, så jag undrar vad det kommer ifrån? Måste googla:
Det jag hittade var att det ev. är ett gammalt radioprogram, kan det stämma? I don't know.
Vid halv 8 träffade jag Booster i allén, precis som gamla tider, och vi spatserade ner till W för en middag, vin och liveuppträdande. Kvällen tog snabbt fart och vårt bord växte och växte och växte... Servitrisen såg lite oroad ut efter några timmar när hon undrade om vi möjligtvis hade tänkt oss att betala notan någon gång (alltså själva middagsnotan). Bordet hade blivit ett långbord fullt av människor som kom och gick. Sedan blev det dans såklart! Bandet avslutade med Hey Jude i någon slags soultappning och efter det var vi redo att planka in på Söndermarkens sunkigaste ställe, där fortsatte dansen till de låtar som vi mer eller mindre tvingade den stackars DJ:n att spela... Den stackaren såg livrädd ut.
Efterfesten på Krokus bjöd på bubbel, bad och bastu och vi ville aldrig gå och sova verkade det som.
Sen kom krasch-landningen. Helgen har varit trött och hängig och jag har insett att jag är 26 år. Det är snart höst. Jag jobbar. Sommaren är alltså redan slut. Det är det här som är livet. Och jag gillar livet, tro inget annat, men ibland så landar man bara lite hårt och det gör lite ont. Det gäller väl bara att försöka förhålla sig till det så gott det går. Och tänka på det här vackra:
Over and out!
check
Metro listar idag vad ensamjobbarna ska passa på att fördriva tiden med när kollegerna semestrar. Jag checkar av vad jag lyckats med...- Gå näck, i pyjamas eller byt om flera gånger om dagen - no
- Sjung ikapp med radion för full hals - check
- Flexa om du kan och gå hem när uppgifterna är gjorda - check bigtime!
- Blogga om din ensamhet - check
- Rensa i mejlkorgen - check
- Peta näsan, fis och rapa - nämen fy vad äckligt!
- Ta med bärbara datorn ut om det är solsken - bärbara? solsken? (jo idag skiner den faktiskt)
- Ring kompisar och beklaga dig - check
- Spring så fort du kan mellan skrivbord och skrivare, ta tid och ställ ut papperskorgar som hinderbana - det får bli morgondagens projekt.
Ikväll vankas picknick med mr T, som by the way kom hemslinkande vid hlav 4 i natt efter klubbande på Debasers club Killer. Själv var jag duktig, städade och tvättade och glömde allt vad semester-alkoholism innebär. Det enda pluset med det är att jag mår prima idag, rent fysiskt. Det gör inte han. Han härjar om en spa-helg med groddar och yoga. Jag hoppas på regn lördag och söndag så att vi med gott samvete kan ligga inne och titta på så många Sopranos-avsnitt som vi orkar.
Men först blir det ett stopp i Söndermarken där det bjuds på festival och tjej-häng. En liten nostalgitripp blir det också då några av våra gamla favoriter åter ställer sig på scenen och bjuckar på lite såååål. Frågan är väl ändå om Söndermarken någonsin kommer att rocka så hårt som på den gamla goda Curious-tiden?! Jag är ytterst tveksam till det. Satan vad roligt det var att vara 18. Lägger till en punkt till på Metros lista:
- Minns din goda tonårstid och skratta högt för dig själv - check!
Det är visst nån som är tillbaka
Jag tog visst en paus i bloggandet under semestern. Vet inte varför det blev så? Men jag tror helt enkelt att det beror på att jag haft saker för mig nästan varje dag och inte hunnit uppdatera. Det måste väl innebära att jag haft en riktigt bra semester. Den slutsatsen har jag dragit. Men den har också gått alldeles för fort. Klyschigt, I know. Jag har upplevt så mycket saker under mina 3,5 veckor i alla fall. Sammanfattning:bilresa på flera hundra mil
nya människor
lübeck by night
innsbruck
vackra berg och dalar
verona
kärlek
gardasjön
toscana
glädje
pittoreska italienska små byar
gott vin
vinprovning
god mat
poolhäng
sol
crocket
sienna
äcklig mat
arezzo
lucca
porto venere
medelhavet
fox town
hotellfrukostar
hemlängtan
stuttgart
malmö
vadstena
västerås
sopranos
sala
hottan
efterfest
båt
separationsångest
nostalgitrip
rålis
chix-häng
takfest
café opera
debban
spyan
riche
china teatern
26-årsfest
kära återseenden
fredhällsklippor
skärgårdshäng
flams och trams
street
shopping
vardagsångest
Men trots att allt det där är över nu så är det ju verkligen något att glädjas åt. I höstmörkret har jag en massa vackra saker att ta fram från skallvrån och piffa upp vardagen med. Det är guld värt.
Ser fram emot att blogga igen!
Nu: jobba.
Over and out!
