Depending on you
Vilka människor "har" man? Vilka kan man lita på? Kan man lita på vem som helst, på någon man inte känner? Nej det kan man ju inte. Men ibland gör jag det i alla fall. Jag bara tar risken på något sätt - den här människan chansar jag på att jag kan lita på. Exempelvis har jag tagit risken när jag velat sova nära centralstationen, när jag sagt upp mig, när jag käkat middag jag inte lagat själv, när jag åkt bil med okända personer... etc.För alla er som inte redan vet det, så har jag varit och klippt mig idag. Även förändrat hårfärgen i smula. Frisören som inte var min vanliga frisör var snäll. Men vanligtvis så är det ju min älskade fru som klipper mig. Då hon bestämt sig för att vara så jävla cool och dra till New York så försvårade det hela min klippsituation. Nu var det en helt okänd människa som skulle lägga händerna i mitt hår... dessutom en med superrosa ögonskugga och superblont hår. Till en början var jag lite rädd men det visade sig till min stora lättnad att hon hade koll på läget. Så hon klippte bort saltvattenstopparna och fixade mig en höstlook. Gällande mitt hår gjorde jag rätt i att tillförlita mig på henne helt enkelt.
Även om det är 20 grader och sol ute idag så känner jag att hösten är här. Imorgon ska jag glida in på min nya arbetsplats i min höstlook och börja fokusera! Jag är stenpeppad och ödmjuk men även lite pirrig. Jag har precis suttit och läst om lite olika projekt som de jobbar med och det ser ut som om det är en hel del nya grejer att lära sig. Men jag tror verkligen att det här kommer att vara ett fantastiskt skönt steg för mig att ta. Ett steg som jag längtat efter! Det kan ju dock hända att den goda känslan som jag hade när jag klev in på det där kontoret förra gången inte infaller sig imorgon. Den goda känslan i magen som sa mig att jag ville vara där, med människorna där.
Jag ville vara där jag var igår kväll, på mitt numera gamla jobb, bland alla underbara människor som jag lärt känna där under senaste 1,5 året. Jag sa adjö och kramades med många. Jag fick vackra ord viskade i mitt öra. Lyckönskningar. Presenter. Jag fick människors allra vackraste sidor visade för mig. De varma, goda och hjärtliga sidorna, de som verkligen finns på riktigt under all yta och fasad. När man får se sådana nyanser så känner jag att människor är att lita på och räkna med, bara de vet att detsamma gäller för dem. För jag skulle ha uttryckt detsamma för envar av dem om det var de som lämnade. Så bygger man relationer, tillit och respekt. Man bemöter människor som man själv önskar att bli bemött.
Under en mycket beryktad Osloresa och efter ett okänt antal glas bubbel sa en vis kvinna aningen rusfyllt ungefär såhär "ja... men nu räknar jag med er, jag räknar med er i mitt liv!" Det slog mig att vi människor faktiskt borde säga det lite oftare till varandra. För det är otroligt skönt att bli räknad med, och det är lika fantastiskt att kunna säga att "jag litar på dig, jag räknar med dig" och samtidigt veta att det verkligen är så.
Det blir intressant att se om morgondagen gör några antydningar om människor att räkna med i det långa loppet. :)
DEPENDING ON YOU! (Tom Petty)