host host
Det var precis när jag gick och la mig igår som det började. En helt sjuk hosta attackerade mig och det började klia i näsan och förkylningen bara svämmade på. Så klockan 04.00 ungefär, när jag knappt sovit någonting på hela natten, kom jag på att jag har stark hostmedicin i kylen, - sådan där med morfin i. Så jag vinglade ner för loftet med svullna ögon och yrsel och fick tag i flaskan. Jag höftade till med en, enligt mig just då, lagom mängd i en äggkopp och svalde hårt. Det tog cirka 5 minuter innan jag kände hur det började verka och kroppen blev mer och mer avslappnad. Hostan upphörde ganska fort och mina andetag blev lugnare och lugnare. Sen sov jag som en sten. Jag sov som en sten tills klockan ringde och då kände jag mig jätteyr och konstig så jag sjukanmälde mig och sen sov jag nästan hela tiden fram till 14.30. Helt utslagen! Så här i efterhand funderar jag på om mängden inte var lite väl rågad...Under tiden jag sov ringde de från jobbet och talade om att de ska skära ner på arbetskraft i vår verksamhet. Detta kan eventuellt utmynna i att jag blir tvungen att börja söka nya jobb. Det känns sådär... men what to do?! Det är livet och det är faktisk bara ett jobb. Jag brukar kunna fixa jobb men det är ovant att inte få ta det beslutet själv. Det känns lite orättvist på något sätt. Ännu en gång på kort tid vill jag därför ge moderaterna och alliansen en känga för att de promt ska dra ner på arbetskraft inom kommunal sektor! Jag som trodde att de ville SKAPA fler jobb!! Jävla bullshit-lirare. Jag blir så matt.
Har i alla fall haft lite eftermiddagssällskap av Missy vilket var oerhört trevligt. Jag fick lite luft och nu mår jag kanske lite bättre. Men känner mig fortfarande yyyyyyyr. Och Chai-te är min nya favorit från och med idag. Det är något med Chai-te.
Har funderat lite på det där jag skrev gällande en låt jag kanske skulle kunna tänka mig att höra det sista jag gör i livet och den enda som hittills har känts okej är Rockin' in the free world med Neil Young. Den tror jag skulle få mig att somna in med ett leende på läpparna. Usch, jag gillar egentligen inte att skriva om sådant men jag tänkte det idag när jag hörde den. Kom igen, har inte ni andra några idéer?!
Vi får se om jag, nu när det snart är sovdags igen, blir hostattackerad. Hoppas inte. Men om jag blir det så ska jag ta medicin direkt. Så det så.
bye
upplagd av Blame it on the stones @ 19:35
2 kommentarer:
Jag ska fundera long and hard på avskedslåten, den sista vaggvisan....hmmm man kanske ska sluta livet som man började det?! jag älskade nämligen att höra min pappa sjunga "byssan lull" omåomåomåomigen...särskilt versen "...byssan lull, koka kittelen full, sjökistan har trenne figurer, den första är vår tro, den andra är vårt hopp, den tredje är kärleken, den röda." :)
Jag håller på å tvättar å pluggar å funderar på hur hett det egentligen är att bo i Täby och när jag blev så jävla kräsen. Va fan, tak över huvudet är väl tak över huvudet. Fast ändå....
Jag kommer över när jag tröttnat på vardagsbestyren. /missy.
Drugs an rock 'n' roll... ska man börja bli orolig snart eller? ;)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida