onsdag, oktober 24, 2007

12-ish

Jag är så snuvig. Det går aldrig över. Känner mig som en snörvlande padda som går runt, usch. Här på jobbet händer inte mycket idag. jag sitter och läser kurslitteratur och ingen annan är här. Håller ställningarna på egen hand.

Tänkte rapportera från förra veckans innehåll. Club de livre var väldigt trevligt, min tomatsoppa med getost blev lyckad och damerna verkade nöjda. Vi drack vin och diskuterade Gentlemen, en bok som de flesta verkade uppskatta, dock var de få som hunnit läsa ut den. Den är ju lite lång...

På fredagen möttes operachixen upp i city för en enkel middag och en drink/glas vin/öl på TGI Friday. Sedan rusade vi vidare till Kungliga Operan och kände oss lite kungliga sådär. Det var en spännande upplevelse.

18-ish

Väntar på min kille som ska komma hit. Jag ska försöka tvinga i honom havregrynsgröt och äggmacka till kvällsmat. Pengarna är ju snart slut så det får han nöja sig med. Det är dock tveksamt om han går med på detta fantastiska middagsförslag. Matfrågan har förändrats för mig de senaste månaderna. När jag var själv jämt var det väl bara att slänga i sig något, det som fanns hemma. Men nu för tiden, när vi är två, ska det planeras och handlas och lagas. Det är roligt när man har ork, tid och lust. Men en sån här kväll när lite fil och Special K känns helt okej är det sådär. Haha... tvåsamhetens mörka sida.

upplagd av Blame it on the stones @ 12:11 3 kommentarer

fredag, oktober 12, 2007

Salala

Framme i Söndermarken efter väntetider på t-centralen i folkmassorna och en lång tågresa. Konstaterade ännu en gång att människor åker tåg på fredagar! Stängde in mig i min lilla värld av Moneybrothers nya och Klas Östergren - Gentlemen. Det är den boken som ska vara utläst tills på torsadg då JAG bjuder in till Club de Livre. Är hittills rätt nöjd med mitt val, jag har länge kämpat med den, när jag väl kommer igång så flyter läsandet på, men det är inte så att jag slänger mig över den så fort jag har en minut över direkt. Jag har inte bestämt mig om mitt betyg ännu... det får vänta.

Gick ut till bastun och solariet i mammas lokal när jag kom. Sedan fick jag vitt vin och fiskgratäng till Idol i soffan framför tv:n. I Sala finns lugnet. Nu sitter jag i köket och ska snart sova, tänkte bara skriva några rader först från mammas trevliga laptop som står på köksbordet. Det här trevliga gamla köksbordet som man tillbringat en hel del timmar vid förr. Jag har skapat mycket på det... matteläxor, uppsatser, ätit frukost, mellanmål och kvällsmat ett antal gånger. För att inte tala om kökssoffan som står på andra sidan bordet. Så många gånger jag suttit och hängt på den... funderat och snackat. Jag får en bild av mig själv på kökssoffan. Cyklat hem från innebandyträningen sent en vinterkväll på min fina rödmålade "kärringhonda", kommer hem, sätter mig på kökssoffan, dricker mjölk och äter ostsmörgås. Tar fram skolböckerna och läser det sista inför provet dagen efter. Det är så länge sedan och jag minns inte riktigt hur det kändes, men nästan. Det var en bra tid.

upplagd av Blame it on the stones @ 23:05 4 kommentarer

gillar, gillar, gillar allra mest

Idag ska jag åka hem till mamma, till Söndermarken. Det är höstigt och kallt och jag ska ligga i mammas soffa och titta på Idol och bara vara. Eventuellt bjuder jag in sis E på en bastu. Vad skönt det ska bli. Imorgon ska jag ta en tur till farmor tillsammans med pappa. Har inte träffat henne på så länge. Veckorna och dagarna bara går och plötsligt har man inte hälsat på där hemma på jättelänge. Då kommer det en sådan skön längtan efter dem man gillar allra mest. Resten av helgen ska jag spendera med Han som jag gillar allra mest!

Jag har köpt ny vinterjacka, en stor (oversize) skön vinterjacka med svulstig krage som jag kan dra upp över halva huvudet när det är kallt. Nu fattas ett par schyssta stövlar för dessa dojor jag glider omkring i nu är alldeles för kalla! Får se om Gurkstaden har något att erbjuda i helgen, annars blir det projekt för nästa vecka. Nästa vecka är en trevlig vecka, bokklubb på torsdagen och opera på fredagen. Allt detta tillsammans med de vännerna i mitt liv som jag gillar allra mest. Några saknas så klart, och er längtar jag efter!

upplagd av Blame it on the stones @ 10:56 4 kommentarer

tisdag, oktober 02, 2007

Jag har ju gjort det smarta draget att påbörja en ettårskurs på mitt nuvarande jobb. Detta innebär att man ska skriva uppgifter. UPPGIFTER! Jag måste sitta hemma och skriva uppgifter på min lediga tid. Det är dessutom icke tilltalande uppgifter, inte som på den gamla goda hemtenta-tiden. Vilket jävla slöseri med tid. I alla fall har jag idag avhandlat samverkan och KASAM för hundraelfte gången i mitt liv! Any news? No!

I söndags gick jag och min kille vilse på Ängsö, det är ett naturreservat-område utanför Västerås. Vi köpte varsin stor kaffe och påbörjade våran söndagshöstvandring i godan ro. Jag såg rolig ut då jag istället för några typ tränings/mjuka/sköna/gåutochgå byxor var iklädd mina monkey-spandex (det är såååå oskööönt med jeans när man höstmyser!)!! Till det hade jag min killes stora nike-luvtröja, den fungerade som klänning kan man säga. Där luffade vi runt och tittade på svampar, gjorde yogaövningar och njöt av den vackra naturen. Det doftade skog, som när jag var liten och lekte i Turboskogen. Jag fick en härlig barndomskänsla. Plötsligt insåg vi att vi inte riktigt visste vart vi var på väg. Vi hamnade vid en stor kohage där korna stirrade på oss så att min kille blev rädd och började hålla sig på andra sidan av vägen. Själv pratade jag högt med kossorna som om de var det mest naturliga som inträffat i mitt liv "heeeeej, heeeeej" sa jag! Haha, det här låter ju helt sjukt, men så höll jag på. Efter ett tag kom vi ut på själva bilvägen och började gå, krön efter krön trodde vi att vi skulle vara framme, men icke! Jag var så trött i benen. Min kära kille började bli hungrig. Hungrig = grinig. När vi väl satt i bilen och frågan "vad ska vi äta?" dök upp såg det ut som om han skulle kunna döda någon. Jag avstyrde sunkgrillen och han styrde upp självlagad libanesmat. Det kallar jag samverkan!

upplagd av Blame it on the stones @ 12:57 4 kommentarer