fredag, november 30, 2007

En helt vanlig dag...




... så börja nu inte jiddra om att ni vet något om grådassiga dagar och vinterdepressioner!

;)

upplagd av Blame it on the stones @ 15:13 5 kommentarer

onsdag, november 28, 2007

att sticka

Jag har fått en ny hobby; se så duktig jag redan är!! Bekräftelse tack! Stickningsvana personer uppmanas att låta bli med kritisk granskning denna gång. Jag behöver beröm så att jag vill fortsätta :).

På TV 4's Ekdahl och Hakelius diskuteras ungdomsvåldet. Björklund vill hitta ungdomar i riskzon. Problem 1 enligt Björklund: skolan och socialtjänsten samarbetar för dåligt. Problem 2 enligt Björklund: kameraövervakningen finns i för liten utsträckning. Haha, Ekdahl avslutar dialogen med att säga "Ja, du får bara gå hem och jobba..." Skönt.

Idag har i alla fall skolan och socialtjänsten samarbetat, det har jag sett till. Imorgon kommer skolan och socialtjänsten att samarbeta, det ska jag inleda min arbetsdag med. För att få motivation till detta ägnar jag mig åt att sticka.

upplagd av Blame it on the stones @ 22:17 4 kommentarer

måndag, november 26, 2007

Min nya adventsstjärna!

upplagd av Blame it on the stones @ 00:22 3 kommentarer

tisdag, november 13, 2007

rävar på snö


Jag ville så gärna ta ett kort och lägga ut här på den virvlande snön utanför, men det syntes inget bra. Istället googlade jag bilder på snö och fick då fram ovanstående: "rävar på snö". Rävarna väckte många gamla minnen från studenttiden i Halmstad. Vi hade där ett slags hederspris som vandrade runt från vecka till vecka. Man kunde, om man var tillräckligt invigd, bli tilldelad "Räven". "Räven" var en brosch som föreställde en räv i guld. Den som fick "Räven" var den som under veckans gång gjort det mest "räviga". Något "rävigt" kan vara många olika saker och det var upp till oss invigda att bedöma vad som faktiskt var "rävigt" och inte. Om man var och besökte oss eller på annat sätt inte hade möjlighet att få den riktiga "Räven" så kunde man bli tilldelad "gästräven" då fick man oftast en mjukisräv slängd på sig. Plötsligt efter en blöt natt på Daltons (som det hette på den tiden) var guldräven försvunnen. Vi kunde inte finna den någonstans, den hade dansat iväg i natten. Självklart kunde vi inte förstå att den bara var borta och bestämde oss för att det var en kille som dansat med oss som snott "Räven". Han blev senare mer känd som "han som snodde guldräven". Vi attackerade stackarn vid ett flertal tillfällen efter detta och ba: "Du har snott räven!" Han måste ju ha tyckt att vi var helt psyco, vilket vi förmodligen också var. Men satan så roligt vi hade, nästan jämt!

upplagd av Blame it on the stones @ 14:21 3 kommentarer

torsdag, november 08, 2007

Kan vi få leva i fred?


Jag är förbannad. Härom kvällen när jag och min kollega var på väg hem på tuben satt två griniga gamla gubbar vid sidan av oss. Den ena pratade högt och ljudligt över hela vagnen om "de jävla mulatterna som inkräktar i vårt land och bara förstör". De rasistiska uttalandena efter de andra hoppade ut ur gubbfans käft. Vi glodde surt på dem och till slut insåg denna vidriga krake att vi var riktigt irriterade så han tystnade. Just då önskar jag att jag ska komma på något klipskt och träffande att säga men eftersom påslaget i min provocerade kropp hindrar mig så dyker dessa "lines" alltid upp senare, i efterhand.

Idag fick jag möta andra sidan av samma sak vilket var ännu mer upprörande. Vet ni att det finns barn som är rädda för rasister? Det finns barn som är rädda för att leka på sin gård där de bor för att gubbjävlar jagar dem, kallar dem apor som "ska åka hem". Det enda hem de känner är gården där de bor, där de har bott i hela sitt liv, som är deras trygghet. Det finns barn som knappt vågar gå hem till sina kompisar för att leka eftersom de kan bli påhoppade av människor som vill dem illa för att de har en viss hudfärg. Det finns barn som vill kunna röra sig ute på gatan i Sverige men inte vågar, de är rädda för att bli misshandlade, för att dö.

Och jag, jag blir förbannad. Åker hem och bloggar om det, vad fan ska man göra!? Jag går aldrig igång så hårt som när det gäller främlingsfientlighet eller barn som far illa. Detta i kombination gör mig rasande. Fy faan för rasister, fy faan för människor som skadar barn.

Låt ett nytt Sverige växa fram. Låt alla dessa människor med så mycket ilska i sig komma till sans. Låt barnen få leka på sin gård där de bor. Kan vi få ro och frid! Kan vi få leva i fred! Är det så mycket begärt?!

upplagd av Blame it on the stones @ 17:38 4 kommentarer

onsdag, november 07, 2007

Fire?


Det var dags att göra något nytt, så min sida ser lite annorlunda ut. Jag kom till en ny fas igår framför datorn och behövde förändringar. Det kan vara skönt med förändringar ibland.

Efter en allhelgonahelg i soffan framför en brasa med böcker, god mat och en dos av livets förunderligheter kände jag mig lite uppgiven när måndagen började krypa allt närmre. Helgen avslutades i sängen med laptoppen som visade flera avsnitt av näst sista säsongen av Sopranos och med varm choklad. Sopranos är så bra! Jag vill aldrig att det ska sluta. Länge sedan jag kände så mycket för en serie. Mina starkaste serietittarminnen är från old "Bevvan" och sedan hade jag en lång och stark period av Ally McBeal. Därefter har det inte varit så där slaviskt. Men snart är Sopranossäsongerna slut och då måste jag hitta något nytt. Tips är väldigt välkomna! Alternativet är ju i och för sig att ägna sig åt annat än att titta på serier. Jag vill lära mig att sticka, men jag måste hitta en lärare som är väldigt pedagogisk och peppande. Anyone?

Måndagen blev helt okej ändå, jag och min kille var på Annexet och kollade in Arcade Fire, fantastiskt bra konsert och en otroligt snygg konsert! Vi stod på läktaren och såg ner på indievimlet och njöt. Mer konserter åt folket!

upplagd av Blame it on the stones @ 09:20 8 kommentarer

fredag, november 02, 2007

The Atlantic was born today and I'll tell you how
The clouds above opened up and let it out
I was standing on the surface of a perforated sphere when the water filled every hole
And thousands upon thousands made an ocean, making islands where no islands should go Oh, no

Most people were overjoyed, they took to their boats I thought it less like a lake and more like a moat
The rythm of my footsteps, crossing flatlands to your door, have been silenced forevermore And the distance is quite simply much to far for me to row, it seems farther than ever before
Oh, no

I need you so much closer I need you so much closer
I need you so much closer I need you so much closer
I need you so much closer I need you so much closer
I need you so much closer I need you so much closer
I need you so much closer I need you so much closer
I need you so much closer I need you so much closer

So come on, come on So come on, come on
So come on, come on So come on, come on

upplagd av Blame it on the stones @ 13:26 0 kommentarer

torsdag, november 01, 2007

Det är november och när andra familjemedlemmar panerar sina utlandsresor så får jag glatt nöja mig med stughelg med min kille.Det är ju inte fy skam! Vi ska motionera, läsa och förhoppningsvis ligga under filt i soffan. Jag ska överdosera på höstaktivitet har jag tänkt. Det är ju fredag redan imorgon.

Idag har jag varit på Östermalm och lärt mig mer om sniffning, därefter fick jag en fikastund med Sheriffen på Sveavägen. Vi kom ännu en gång fram till att vi valt fel yrkesbana i livet, vi tjänar inga stålar och det känns trögt att avancera. Vette fan vad det ska bli av oss. Det enda alternativet är kanske att starta eget i dagens samhälle. Och det talar ju egentligen emot det jag vill tro på. Här om kvällen satt jag och irriterade mig över vänsterns ifrågasättandet av den militära nedrustningen och något växande hot från Ryssland. Plötsligt kändes de helt världsfrånvända. Vad ska man tro på?

Jag lyssnar inte på musik längre. Har ingen koll eller åsikt om något som kommit i höst. Så tråkigt och konstigt att suget är borta. Jag tror jag måste se mig om lite just precis nu!

Adios!


upplagd av Blame it on the stones @ 19:02 3 kommentarer