torsdag, februari 28, 2008

Tillåt mig vara lite ond


Om Ni tycker att mobilförsäljarna är jobbiga så vet Ni ingenting! När jag skulle handla min yoghurt-lunch på Ica i Husby idag stod där några Omega 3-försäljare som inte var att leka med. Det var en tjej och två killar. Jag vet inte om deras uppdrag är att försöka se så pigga, glad och nöjda ut som möjligt - för att på något sätt få folk att tro att det är så pigg, glad och nöjd man blir av Omega 3-pillerna de säljer? Tjejen stod i mitten och hoppade och studsade upp och ner och lät högt. På Ica i Husby ser folk lite surt på varandra alltid, de muttrar något på det språk de känner bäst och personalen är alltid frustrerad eftersom det är en så liten och rörig butik.Tror även att en del som jobbar där är lite små-rasister och de allra flesta som handlar där är födda i andra länder eller har föräldrar som är födda i andra länder. I alla fall, dessa Omega 3-försäljare hade överhuvudtaget inga antenner utan fräste bara på med sin egen stil, hysteriskt flaxande och hoppade i princip på folk där inne och gapade : "ÄTER DUUU OMEGA 3!!!!???!!! Reaktionerna från människorna inne på Ica Husby var:

1. Hånleende
2. Låtsades inte se dem

Mig var det ingen som hoppade på, förmodligen för att jag såg så ond ut när jag tittade på dem.

Men jag antar att satarna måste försörja sig på något sätt...

upplagd av Blame it on the stones @ 12:21 4 kommentarer

tisdag, februari 26, 2008

Jag läser boken Bitterfittan av Maria Sveland. När jag läser blir jag lika frustrerad som hon är. Igen blir jag det, jag har varit det så många gånger redan och jag blir det igen. Jag tänker på allt som sker runt omkring mig. På jobbet till exempel, härom kvällen var jag på möte där jag ständigt blev förbipratad och avbruten av den enkla anledningen - jag är ung kvinna. Det jag säger behöver man inte respektera på samma sätt som om min manliga kollega pratar. Tar han mitt parti? Ger han mig ordet? Jag orkar inte ens svara mig själv. Ser han vad som sker? Vad tänker han om det? När jag sökte reflektion efteråt fick jag mest ett leende till svar. Ett oförstående sådant.

I slutet av boken citerar hon Nina Simone

"I wish I knew how it would feel to be free
I wish I could break all the chains holding me
I wish I could say all the things that I should say
Say them loud, say them clear
For the whole round world to hear
I wish I could share all the love that's in my heart
Remove all the bars that keep us apart
I wish you could know what it means to be me
Then you'd see and agree that every man should be free"

Måste det här med jämställdhet ta så jäääävla lång tiiiid!??? VA!!??

upplagd av Blame it on the stones @ 23:14 4 kommentarer

onsdag, februari 20, 2008

Semester?

Dricker kaffe. Funderar på min klippning imorgon. Jag skulle vilja ha en sån där snygg feting-lugg och svallande hår ner på halva ryggen. That means extentions... and that's a big NONO. Jag är ingen extentionsbrud, inte för att det är nåt fel med det. Nej, mera att jag aldrig skulle ha tålamod med nåt skit i håret som inte sitter fast på riktigt. Men det är snyggt med långt hår på halva ryggen och med feting-lugg till. Ja, det är det.

Jag tänker på en annan sak också. Det är sambolivet. Det är det här som jag är helt uppfylld av, ni vet. :) Vardagen blir så påtaglig så här i början när man är sambo, vi är liksom inte vana med att vara vardag. Min kille sa så igår, ungefär så. Så när vi är så här vardag med varandra så lär vi ju känna varandra på ett lite annorlunda sätt, vardagssättet. Och det är ju bra, jag gillar det. Det händer att vi tjafsar lite och sen händer det att vi har det underbart och sen är det vardag, mellanläge... och sådär håller det på. Och det är schysst som fan. Fast jag tror inte att någon av oss egentligen har fattat att vi bor här, tillsammans på riktigt. Det är lite som en låtsastid, som semester. Tänk om det håller i sig, då kommer det kännas som om jag har semester livet ut! Hur coolt skulle inte det vara! Och det hör ihop med en annan sak jag tänkte på idag. Alla pratar ju om semester just nu... har ni märkt det? Ja, men folk är utomlands och får sol och det är så mörkt och Sverige är så boring. Och jag säger alltid att jag vill åka bort, jag vill iväg till någongting annat, till sooolen och så, det säger jag ofta - av ren reflex. Jag har sagt det senast för några timmar sen. Jag tror att jag vill åka bort när jag inte tänker efter, för jag går omkring och tror att jag inte gillar tillvaron. Men vet ni vad, jag vill inte åka bort. Jag vill vara här.

upplagd av Blame it on the stones @ 16:12 6 kommentarer

fredag, februari 08, 2008

Nu har jag varit sambo i fem dagar. Fem välfyllda dagar. Det känns så lyxigt att komma hem till OSS, äta mat ihop, bjuda hem folk till OSS, titta på Nyheterna tillsammans, sova tillsammans, vakna och säga "hejdå, vi ses sen" varje dag!

I måndags efter jobbet strosade vi runt på söder och köpte en ny dörrmatta och tittade på soffbord. I tisdags var en vän på besök och åt mat och pratade, vi bjöd på linsgryta och rött vin.

Igår kväll hade vi storbesök av sheriffen som sedan gjorde oss sällskap till Debaser Medis för att sluta upp med ett större sällskap. Vi såg Ane Brun, Moneybrother, Florence Valentine, Laakso och Anna Järvinen på Alla kvinnors hus egen 30årsgala. Det var väldigt trevligt och fint. Anna Järvinen är, efter gårdagen, en ny favvo, jag tycker att hon är something special, verkligen. Jag tror att det är den finska samhörigheten som gör det lite extra fantastiskt. Förresten så tror jag att jag skulle se ut som hon om jag vägde 15 kilo mindre, lät allt det råttfärgade håret växa fram och klippte av det till page och slutade att använda rouge och mascara. Då skulle jag vara väldigt lik henne.

Idag är det fredag och vi ska få middagsgäster... igen! Det kommer att bjudas på någon form av snitt till förrätt, frikadeller med gremolata-pasta till huvudrätt och efterrätten sitter jag just nu och surfar efter men ingenting känns kul. Just nu lutar det åt fruktsallad med vaniljglass för ingenting annat låter gott.

Avslutar med Anna Järvinen:

Kom hem nu jag saknar dig
när alla sändningar tystats ner igen

Kom hem
Vem ska annars se på mig?
Som om hela världen
var vatten bredvid mig

Kom hem
Här är du alltid,
här är du alltid
oavsett vem du är
bara min

Hos mig är du märklig
Hos mig är du verkligen
overkligt fin

Istället för inte var där jag är
Istället för att inte vara det
Kom hem

upplagd av Blame it on the stones @ 14:34 4 kommentarer

måndag, februari 04, 2008

Nu är jag söderböna! Och sambo! Allt känns fantastiskt bra och det är så fint här hemma!

Det kommer mera...

upplagd av Blame it on the stones @ 21:05 4 kommentarer