onsdag, januari 18, 2006

Spirit

Igår vandrade en själ ifrån oss och ifrån mig. Jordelivet är över för honom och han är nog lycklig nu någonstans i en annan värld, ett annat tillstånd, en annan tanke. Han somnade in och det såg fridfullt ut.

Kvar är människor i sorg, tomhet, saknad. Det är konstigt att döden är så långt ifrån oss hela tiden, trots att vi vet att varje dag är det många människor som lämnar oss. Och vi vet att vi alla en dag ska lämna den här verkligheten, i alla fall den kropp som vi har. Det är konstigt att vi så sällan pratar om döden. När det plötsligt är någon i ens eget sammanhang som säger adjö blir det så märkligt verkligt. Ett nytt perspektiv rullar in i hjärnan, i hjärtat, i ens egen själ. Trots att vi alla i släkten länge väntat på ögonblicket så kan man inte riktigt förbereda sig. Man kan inte riktigt förstå vad som händer, vad det innebär, hur det ska kännas. Med döden. Med människor som har sorg. Människor man känner som har sorg, som man aldrig tidigare konfronterats med i en sådan situation. Det är konstigt. Med döden.

Jag vet att han har det bättre där han är nu, efter sjukdom och svårigheter. Den tanken känns bra och sann. Den filosofin känns rätt och tröstande. Jag väljer att tro på Astrid. Jag väljer att tro på Nangiala.

7 kommentarer:

Klockan 00:59 , Blogger dubbeltänk sa...

största kramen till dig!!!!!

 
Klockan 07:57 , Blogger Lotta sa...

Hej vän! Jag tror också på Nangiala. Och där kommer vi att få träffa alla igen. Utan Tengil.

Kram hjärtat

 
Klockan 12:04 , Blogger Lotta sa...

Förresten, är det Jewels låt? Hette inte hennes förra(?) skiva spirit? Hihi. Jag skrev sprit först...

 
Klockan 13:30 , Blogger Blame it on the stones sa...

rätt svar lotta, mycket påläst!

 
Klockan 16:32 , Blogger Lotta sa...

Men jag kollade skivan... den heter spirit, men det finns ingen låt med som heter spirit... Hur löser vi detta dielmma? Men NÅGON måste väl ha gjort en låt som heter Spirit? Annars ska fan ta mig jag göra det.

 
Klockan 21:22 , Blogger Blame it on the stones sa...

Men din gamla tacka, det är ju inte första albumet som jag låtit vara rubrik... Det måste inte vara en låt, det har jag sagt. Tror att åren börjar sätta sina spår.

 
Klockan 14:44 , Blogger Lotta sa...

Ah... ok ok. Behöver inte gå till personangrepp här...

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida