tisdag, mars 21, 2006

"Jag vill se dom där skyarna igen
jag vill försöka igen
den här gången
den här gången kanske världen förstår oss
Rockenroll, blåa ögon
Rockenroll, blåa ögon - igen."


Ja, jag satt hemma, sjuk som jag är och började läsa låttexter och...

VIPS!!

... så blir jag så där förbannat nostalgisk, ni vet.

Saker väcks till liv, människor, ett liv före detta.

Would I do it all over again? Jag vet inte...

Igår längtade jag efter att få vara bebis igen så att någon bara kunde ta hand om en... det behöver man när man är sjuk. Åh, jag lovar att jag ska bli världens bästa mamma för mina ev. barn. Jag längtar efter min mamma och pappa när jag är sjuk. Jag villa tt de ska komma och kolla om jag har feber, mata mig med precis det jag är sugen på och tala om att det snart blir bra igen.

Klart jag inte skulle vilja göra om mitt liv eller uppleva det som varit en gång till. Klart inte. Men det skulle vara kul att, när man dör, få några "Sliding doors- alternativ" på sitt liv för att få uppleva hur det skulle kunna ha blivit.

Hahha... nu börjar BB, jag ska kolla på ett avsnitt, bara för att jag är sjuk...

LOVE!

2 kommentarer:

Klockan 09:15 , Blogger Lina H. sa...

Mmmmmm baby....sliding doors alternativet är frestande och hårresande som det skulle gå å få till....what if....
Jag tror att ens liv hade sett HELT annorlunda ut. Vet hur många gånger man funderat på vilket förhållande man ska satsa på eller inte, vilken utbildning man ska gå eller inte....om man ska göra x i helgen eller inte...
Jag har inte tid att filosofera om det här längre, för jag ska snart börja ett 3timmars SPSS datalabb. Tjohooooooooo. Sen 3 timmars grupparbete....tjohoooooo! Sen på fredag har vi redovisning och så får vi hemtenta....tjohooooo! Kommer hem i Sala å vilar mig ihelgen, jojje skulle fixa nått. Ringas i kväll!? Hemma vid fyra. Kram å många What If's!

 
Klockan 11:16 , Blogger Lotta sa...

Jag känner igen det där. Bitterljuva nostalgi. Om tider som är förbi. Och när man gör försök att återuppleva dem blir det bara pannkaka av alltihop. Det går inte att leva om. Man kan bara leva nu. Och den som man en gång var blir man aldrig igen. Men hon finns kvar. Under. Det gäller väl att hitta balansen? Och att leva och låta dö, som Axl en gång så vackert har sjungit om... Globen i sommar?

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida