Det rör sig mycket i mitt huvud just nu, känner mig smått hyperaktiv. Stanna på jobbet eller inte stanna? Är det jobb jag sökt bra eller är det för stor chansning att byta? Igår när vi hade avskedskväll för Missy pratade vi om att vi faktiskt fortfarande är unga och har råd att kosta på oss lite chansningar. Jag känner inte riktigt igen den här fegheten som smygit sig på mig. Jösses, det är ju bara ett jobb. Jobb borde vara världsliga ting för en!? Just nu suger mitt jobb så mycket energi och jag kommer hem och känner mig otillräcklig och dålig. Jag vill trivas där jag är! Kunna skratta på jobbet ibland. Tror det var flera månader sedan jag skrattade på mitt jobb. Hur galet är inte det?
För att bota all jobbångest har jag bokat en resa till London. Åker dit med henne som jag redan började planera Londonvistelser med för typ 10 år sedan. Coolt. Längtar.
Längtar efter kille som knappt varit hemma i veckan, så fort han varit hemma har jag varit borta. Längtar efter honom och lyssnar på Kom hem med Anna Järvinen, den blir bättre för varje gång jag hör den, fortfarande.
upplagd av Blame it on the stones @ 19:13
3 kommentarer:
det är inte bra att jobbet får dig att känna dig otillräcklig och dålig. ibland kanske man ska skita i att härda ut och bara hoppa på nästa ting? (om du vill kan du ta dom lektionerna hos mig...jag vet exakt hur man gör!) även om vi är 35 och 37 år ska vi fan kosta på oss lite chansningar! go for it! snart är vi i london! love!!
Åh, föfan. Ni är grymma. Jag ska också till London, men nog inte förrän i maj...
Och faktiskt, det är bara att tuta och köra. Ett jobb är ett jobb är ett jobb... eller hur var det?
ja chansa!
annika lantz var superliten. verkligen sjukt liten. och det var massa gratis vin, så du borde ha varit där - men hoppas att pluggeriet gick bra och vi hörs senare om att ses!!! mer häng åt tjejerna :D
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida